ULF-bloggen

"Det blir så snabbt musik av det"

Maj 2024
Musikhögskolan i Malmö har gjort en film om sitt ULF-arbete. Högskolan har i dagsläget två forskningsprojekt med finansiering från ULF, två postdoktorandprojekt och fyra doktorandprojekt med inriktning praktiknära skolforskning.

Middagssamtal för en stark och vetenskapligt grundad skola

Januari 2024
Vad behövs för att stärka den vetenskapliga grunden i svensk skola? Det var en av frågorna som Karl-Adam Bonniers Center for Governance ställde till de 40-tal representanter från skolhuvudmän, universitet, nationella forskningsmyndigheter samt skolorienterade organisationer som var inbjudna till ett slutet middagssamtal den 22 januari. Middagen syftade till att samla olika intressenter för att diskutera hur man tillsammans kan medverka till att utveckla och förbättra den svenska skolan. Vid pennan: Emma Kreü, medlemsansvarig på Ifous.

Kvällen inleddes med att Tor Bonnier, ordförande, hälsade alla välkomna, och beskrev syftet med kvällen; att skapa en grogrund för en bättre skola som bidrar till vårt gemensamma samhälles utveckling. Därefter höll Elisabet Nihlfors, professor emerita, ett anförande om ULF-avtalet, som efter en period av försöksverksamhet övergår till permanent verksamhet 2025. ULF har redan fått ett stort genomslag, bland annat har över 400 projekt genomförts i samarbete med cirka 300 huvudmän över hela landet. Nihlfors lyfte att avtalsförslaget drev visionen om gemensamma, praktiknära forskningsmiljöer och genom den utveckla den nuvarande strukturen för finansiering för praktiknära forskningsprojekt och en fungerande infrastruktur för både distribution och kommunikation. Detta för att driva möjligheterna att skapa ny forskning framåt och bidra till en fungerande samverkan, som i längden ger fler forskare, bättre resultat och bättre karriärmöjligheter. Tanken är att arbetet med att utveckla ULF:s styr- och ledningsgrupper ska gå via Ifous som representant för huvudmännen, och SUHF för lärosätena.

De samlade deltagarna betonade vid flera tillfällen under kvällen vikten av ett utvecklat forskningsbaserat lärande samt att lärare och förskollärare själva behöver ha en vetenskaplig kompetens – som i sin tur kan bidra till att undervisningen ständigt vidareutvecklas. Frågor väcktes även kring hur samhället ser på forskningens roll och vikten av en fungerande samverkan mellan forskning och praktik för att forskning ska komma till användning och bidra till en positiv samhällsutveckling. En väl fungerande samverkan behövs och bidrar till möjligheten att synliggöra de behov som finns i praktiken.

Flera konkreta förslag framfördes under kvällen, bland annat en webbportal där lärare får tillgång till forskningslitteratur, att skollagen skrivs om så att lärare, skolledare och huvudmän får ett ansvar för att bidra till kunskapsutvecklingen, att tillgången till data säkerställs, och – förstås – en kraftigt ökad finansiering av praktiknära forskning. Att det satsas så lite på skolforskning är så uppenbart fel, inte minst i ljuset av att hälften av de kommunala budgetarna går till skola, som en av deltagarna uttryckte det.

Samtalen avslutades med en förhoppning från Tor Bonnier om att uppvakta utbildningsdepartementet för att framföra de förslag som framkommit. Om något sådant möte blir av återstår att se, men att döma av det engagemang i, och de samlade synpunkterna om, forskning och utveckling i svensk skola, finns det mycket som kan göras och många som står beredda att hjälpa till.

ULF-avtal, och sen då?

Vad händer nu när vi går från försöksverksamhet till permanentande av
ULF-avtal?

November 2023
Om skribenterna: Eva Hartell är lektor och arbetar med K-ULF vid KTH och Haninge kommun. Cecilia Kozma är universitetsadjunkt vid KTH och projektledare för K-ULF projektet. Anna Backman-Bister är lektor vid KMH och projektledare för KMH:s arbete med ULF-projektet.

Den 13 november gick Uppsalanoden ULF-bazar av stapeln, en halvdagskonferensen med titeln ULF-avtal och sedan då?. Den arrangerades av Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Kungliga Tekniska högskolan (KTH) som hade satt samman ett gediget program med föreläsningar, panelsamtal och gruppdiskussioner utifrång de lärdomar som vi dragit hittills.

Deltagarna fick ta del av och dela med sig av erfarenheter och lärdomar från ULF-arbetet. Goda exempel presenterades av lärare, skolledare och forskare inom ramen för i ULF-avtalspartnerskapen vid KMH och KTH tillsammans med huvudmännen Kulturama, Fryshuset, Eskilstuna kommun, Nynäshamn kommun, Värmdö kommun, Lidingö stad, Haninge kommun, NTI Gymnasiet och Stockholm stad.

Eftermiddagen inleddes med en föreläsning av professor Arnold Pears (KTH) på temat Utbildning i AI i skolan, hur utbildar vi i AI för framtidens professioner? som berörde hur utvecklingen av AI redan nu påverkar flera tekniska professioner med potential att förändra både arbetsflöden och arbetsuppgifter radikalt. Utbildning som ska förbereda medborgare att verka effektivt i samhället och bidra till teknisk utveckling och innovation. För att Sverige ska kunna behålla sin internationellt ledande position inom teknik och teknisk utveckling måste vi börja diskutera integration av AI i vår undervisning. Föreläsningen filmades och finns här.

Tänkbara möjligheter och hinder för fortsatt arbete utifrån lärdomar diskuterades nu när vi går från försöksverksamhet till permanentande av ULF-avtal.

Musiklärarstudenter från KMH underhöll i pauserna.

Att presentera med posters

Att prata om sitt arbete utifrån en poster, det var greppet som användes av NTI gymnasiets lärare vid en konferens vid Linköpings universitet. Där mötte de andra lärare för ett samtal om praktiknära undervisningsproblem.

Om skribenterna: Lennart Rolandsson är universitetslektor vid Uppsala universitet samt lektor vid NTI gymnasiet Uppsala. Martin Lundqvist är förstelärare vid NTI gymnasiet Södertälje. Daniel Berg är förstelärare vid NTI gymnasiet Johanneberg.

Den 18 – 19 oktober 2023 anordnades en konferens i Norrköping för ca 100 lärare och forskare från 26 olika grund- och gymnasieskolor, 13 lärosäten, 5 nationella resurscentrum och Skolverket. Konferensen anordnades av nationellt centrum för naturvetenskapernas och teknikens didaktik (NATDID).

I fokus för konferensen fanns didaktiska modeller, ett verktyg som bidrar till ett yrkesspråk mellan lärare och forskare. Trots allt vill man kunna uttrycka sig om undervisning med en viss säkerhet, eller ”varför det blev som det blev”. I följande berättar två förstelärare om konferensen, sina posters och hur de upplevde mötet med andra som också arbetar med praktiknära undervisningsproblem.

Martin Lundqvist:
Enligt mig kan didaktiska modeller användas för att skapa relevanta begrepp som beskriver lärarens didaktiska arbete. Jag fick känslan av att personerna som medverkade var där för att mötas på lika villkor. Det kändes prestigelöst och jag fick mycket respons från professionella lärare och forskare. Man var inte där för att lyfta fram sin skola eller sin forskning. Det fanns ett bra samtalsklimat, vilket bidrog till intressanta diskussioner. Dessutom var konferensen organiserad så att den kändes professionell. Det var inspirerande och jag fick med mig många intressanta forskningsidéer.

För min egen del var det en av de bästa konferenserna jag varit på.

Att presentera vårt arbete med en poster var roligt. Det blev många bra och intressanta samtal. Jag tror det hade varit svårare att få till liknande samtal med en ”vanlig” presentation. Jag skulle gärna vilja presentera vid liknande konferenser igen. Jag kände mig stolt över vårt arbete och tycke om att visa upp det. Tack vare att konferensen var under två dagar, så kunde jag släppa både elever och annat arbete där hemma på skolan.

Daniel Berg:
Det fanns två sorters deltagare på konferensen: det fanns forskare där vetenskapliga teorier hade ett eget värde i sig själv, och så fanns det lärare som ville veta hur de kunde tillämpa teorin för att förändra sin praktik. I fokus för konferensen fanns didaktiska modeller, vilka inte betyder så mycket för mig, det intressanta är att lärare får ett gemensamt språk för att beskriva vad det är man utvecklar/tillämpar i klassrummet. Det är skoj att se hur andra lärare anstränger sig för att förbättra sin praktik i klassrummet, och att bolla med dessa kring sin egen dito. Det är också intressant att se hur det skiljer sig mellan ämnen – och hur det är lika mellan ämnen.

Jag uppskattade framförallt mötet med andra lärare och alla de samtal jag fick då jag presenterade postern. De va skoj! Dessvärre, hann jag inte kolla på de andras posters. Jag kan mycket väl tänka mig att presentera posters vid flera tillfällen. Jag hade inga problem att släppa ansvaret för min undervisning, men det krävde ju att jag hade planerat upp vad som skulle hända under tiden jag var på konferens.