Fritidshemmets utmaningar och möjligheter

2021-12-14

Vad händer i mötet mellan fritidshemmets tradition av upplevelsebaserad verksamhet och ett förtydligat undervisnings- och kunskapsuppdrag? Det studeras i det praktiknära forskningsprojektet ”Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i fritidshemmets undervisning”.

Maria Hjalmarsson, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Foto: Cathrine Andersson Busch

Ny skollag (SFS 2010:800) och reviderad läroplan (Skolverket, 2016) gav fritidshemmet ett förtydligat undervisnings- och kunskapsuppdrag. Utmaningarna är flera, men också möjligheterna.

– Fritidshem är en verksamhet byggd på frivillighet, omsorg och värdegrund där elevernas initiativ, behov och intressen bildar utgångspunkten för en upplevelsebaserad undervisning, säger Maria Hjalmarsson, professor i pedagogiskt arbete. Samtidigt lyder verksamheten under samma styrdokument som grundskolan och undervisningen ska svara mot läroplanen. Undervisningen ska ske i åldersmässigt olika grupper i varierad storlek i en miljö där ett traditionellt klassrum saknas, samtidigt är behörigheten hos lärarna i fritidshem förhållandevis låg. Dessa utmaningar kan också rymma möjligheter med unika förutsättningar för undervisning och lärande samt elevers identitets- och kunskapsutveckling.

Fritidshemmets utmaningar och möjligheter utgör ramen för forskningsprojektet. Syftet är att förstå och utveckla undervisning i fritidshem med ett ämnesdidaktiskt fokus på kunskap, undervisning och lärande. Fokus ligger på ett av läroplanens utpekade centrala innehåll i fritidshemmet: lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse.

– Anledningen är att barn och ungas stillasittande en stor del av dagen både från statligt- och föreningsidrottsligt håll har definierats som ett samhällsproblem.

Powerful knowledge
Projektet är upplagt som en fallstudie på två fritidshemsavdelningar där personalen tillsammans med forskarna formulerat problemområden. Forskarna har även genomfört observationer under personalens undervisning.

– I projektet problematiseras uppdraget genom att ta teoretisk utgångspunkt i powerful knowledge, som betonar undervisningens kunskapsinnehåll och att viss kunskap visat sig kraftfullare än annan kunskap. Detta genom att den kan hjälpa eleverna att hantera samtidens och framtidens utmaningar. I förlängningen handlar det också om att kunskapen behöver omformas och transformeras för att bli möjlig för eleverna att tillägna sig.

En utmaning med powerful knowledge är hur den kan operationaliseras i forskning och kopplas till undervisningen kring ett kunskapsområde som lekar, utevistelse och fysisk aktivitet.

– Det har vi gjort genom att undersöka vilka roller eleverna inbjuds att ta, eller själva tar, i fritidshemmets undervisning. Vi har utgått från en modell där fyra olika roller framträder: ämnesexperten eller lärlingen, den personliga experten, den empatiska individen och den aktive medborgaren. Lärarna arbetar på ett tydligt sätt tillsammansmed eleverna och det vi kan se är att eleverna inbjuds att ta olika roller som uppmuntrar till empati och att aktivt ta ställning. Vilken roll de inbjuds att ta avgörs också ofta av ögonblicket och situationen och är inte möjligt att planera i förväg. Lärare i fritidshem måste ha en bred repertoar och vara skickliga på att situationsanpassa sin undervisning. Samspelet och samtalet med eleverna är en viktig byggsten i fritidshemmet undervisning, säger Maria Hjalmarsson.

Utökat forskningsprojekt
Från Karlstads universitet deltar förutom Maria Hjalmarsson även Birgitta Ljung Egeland, lektor i svenska språket, och Peter Carlman, lektor i pedagogiskt arbete, i forskningsprojektet ”Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i fritidshemmets undervisning”. Arbetetgår nu vidare med en utökad forskargrupp där också de tre andra centrala innehållen i fritidshemmet studeras: skapande och estetiska uttrycksformer, språk och kommunikation samt natur och samhälle. Forskningsprojektet kommer att pågå även under 2022. 

Maria Nilsson