Noder och nationell samordning i centrum i rundabordssamtal nära mållinjen

2021-10-22

Framtidens noder diskuterades när SUHF och ULF bjöd in till rundabordssamtal den 13 oktober. Man tittade även på en ny modell för nationell samordning som kan träda i kraft 2025 – ett förslag som vann stort stöd hos närvarande parter. Cirka 60 personer deltog i samtalet, där de flesta kom från lärosätessidan men representation också fanns från nationella intressenter som Ifous och SKR. 

Fyra talare
Värdar och moderatorer. Överst från vänster: Maria Jarl, ledamot i ULF:s Nationella samordningsgrupp, Elisabet Nihlfors, ständig sekreterare i densamma, Kerstin Tham, ordförande för SUHF:s expertgrupp för lärarutbildning och Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet.

Försöksverksamheten ULF startade 2017, och kvar av den fem år långa försöksperioden är nu bara några månader. En stabil övergång till permanent verksamhet ska bli möjlig tack vare den förlängning till 2025 som aviserades i 2020 års forskningsproposition. Under denna period kommer de fyra nuvarande noderna att bestå, vad som händer därefter är en av försöksverksamhetens just nu angelägna frågor.

Vid det andra rundabordssamtalet i ULF:s och Sveriges universitets- och högskoleförbunds regi låg två förslag på nya regionala noder på bordet. Förslagen bygger i högre grad än idag på geografisk närhet och befintliga överenskommelser för samverkan lärosäten emellan. 

– Vi inledde med en diskussion om vikten av forskningens frihet och att inte bygga strukturer som låser in. Det måste finnas en öppenhet, sa Kerstin Tham, ordförande för SUHF:s expertgrupp för lärarutbildning.

Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet kommenterade:  
– En ny regional indelning skulle automatiskt innebära en spridning av de erfarenheter vi gjort i etablerade samarbeten, det erfarenhetsutbytet måste vi måna om.

Ytterligare en fråga på dagordningen var den om nationell styrning. Medan dagens nationella samordningsgrupp representeras av endast de fyra huvudansvariga lärosätena, är förslaget att en ny gruppering ska bestå av både huvudmän och lärosäten.Tanken är också att ett nationellt ULF-avtal ska ange riktlinjer för nodernas verksamhet regionalt och lokalt. Sådana riktlinjer kan t.ex. handla om att noderna ska anordna regelbundna mötesplatser för erfarenhetsutbyte och matchning av skolans kunskapsbehov och akademins forskningskompetens, samt om ansvar för att forskningsresultat sprids.

– Det finns ett stort stöd för vårt förslag på nationell struktur. Alla verkar vara överens om att den nationella grupperingen har en viktig funktion, t.ex. för samordning av verksamheten där den blir en garant för likvärdighet, säger Elisabet Nihlfors, ständig sekreterare i ULF:s Nationella samordningsgrupp. 

Det framtida ULF-avtalets utformning har nu diskuterats på flera nivåer och vid ett antal sammankomster, bland annat vid Nationell ULF Bazar 2021, via höstens internremiss till noderna och nu senast på rundabordssamtalet den 13 oktober. Frågan lyfts snart igen i Ifous regi och då i form av ett skolhuvudmannamöte. 

– Vi i den Nationella samordningsgruppen arbetar intensivt med att skriva färdigt slutrapporten som ska lämnas in i mars. Den kommer dels att innehålla en sammanfattning av försöksverksamheten, dels ett förslag på permanent infrastruktur. Om vi klarar att bygga en bra organisation kan vi skapa otroliga möjligheter till samverkan, säger Maria Jarl, Göteborgs universitet. 

Andrea Dahlkild