Framtidens ULF-noder debatteras på rundabordssamtal 13 oktober

2021-09-28

Ny forskningsproposition och så var det klubbat och klart, försöksverksamheten förlängs till 2024 för att sedan övergå till något beständigt. Den slutrapport som lämnas in till regeringen i mars blir ett handfast förslag på en permanent infrastruktur. Just nu förs diskussioner om hur nya ULF-noder ska se ut. Det blir också huvudfrågan på rundabordssamtalet den 13 oktober, det andra som genomförs i samarbete med SUHF.

stormöte
Såhär såg det ut på rundabordssamtalet 2019, innan vi blev proffs på att samtala på distans. Denna gång blir mötet digitalt, med förhoppning om att kunna ses på riktigt igen inom en snar framtid. 

När det första rundabordssamtalet ägde rum 2019 samlades ett sextiotal intressenter för att diskutera framtidens ULF-avtal. Då hade försöksverksamheten kommit halvvägs, och samtalet handlade bl.a. om Skolsveriges komplexitet och behovet av en organisation som kan bidra till likvärdighet. Två år senare börjar infrastrukturen falla på plats, och man tittar på skarpa förslag som kan hålla ihop nationella riktlinjer med regional samordning och lokal verkstad. Klart är att nuvarande regionala noder kommer att omformas fr.o.m 2025.

När fackförbund, lärosäten, myndigheter och huvudmannaorganisationer åter samlas till samtal den 13 oktober ligger förslag på ny nodindelning på bordet. Det bygger, utöver geografisk närhet, på aktuella överenskommelser för lärosätessamverkan. Nodernas funktion består; att genom samordning av lärosäten och skolhuvudmän skapa såväl nationell enhet som likvärdiga lokala förutsättningar för lärare och forskare att delta i ULF-verksamhet. 

Andrea Dahlkild