Tätt samarbete med lärarutbildningen utvecklar skolorna

2021-06-21

På Linnéuniversitetet i Kalmar finns sedan 2013 en verksamhetsintegrerad profil (VI) på grundlärarutbildningen, vilket bland annat innebär mer tid för lärarstudenterna i skolan. Med VI-profilen och regeringens ULF-avtal som bakgrund har flera forskningsprojekt startat för att ytterligare stärka lärarutbildningen som länken mellan akademi och verksamhetsfält.

studenter i klassrum
– Studenterna som valt VI-profilen har dubbelt så mycket tid i skolverksamheten jämfört med hur det ser ut i andra lärarutbildningar, vilket vi hoppas ska göra dem mer förberedda för sin yrkesroll, säger Katarina Herrlin, lektor i didaktik vid Linnéuniversitetet. Foto: Mostphotos 

Sedan 2011 ska hela utbildningssystemet i Sverige vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det betyder att skolan ska bli mera vetenskaplig – det vill säga att lärare och skolledare ska basera sin yrkesutövning på forskning och samtidigt systematiskt utforska och pröva sin egen verksamhet. Men trots att det står i skollagen har det aldrig riktigt planterats ordentligt i skolorna.

– Samtidigt som det öppnar för nya möjligheter ställer det också höga krav på hela utbildningsväsendet och på de förutsättningar som ges, säger Ulla-Karin Nordänger, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

Nära samarbete med rektorer och skolhuvudmän

Katarina Herrlin, lektor.

Fundamentet i ULF-avtalet, att skapa en brygga mellan teori och praktik i skolorna, återfinns i den verksamhetsintegrerande profilen på lärarutbildningen i Kalmar. VI-profilen har utvecklats på initiativ av Ulla-Karin Nordänger, tillsammans med kollegan Katarina Herrlin, lektor i didaktik. Den innebär mer tid för lärarstudenten i klassrummet jämfört med andra lärarutbildningar, vilket varit möjligt genom ett nära samarbete med rektorer och skolhuvudmän i fyra kommuner i Kalmar län. Lärarstudenterna tillbringar två dagar varannan vecka på sin ”övningsskola” i samtliga teoretiska kurser under hela utbildningen. De genomför också all sin VFU på samma skola.

– Studenterna som valt VI-profilen har dubbelt så mycket tid i skolverksamheten jämfört med hur det ser ut i andra lärarutbildningar, vilket vi hoppas ska göra dem mer förberedda för sin yrkesroll. Dessutom har det utvecklats både samverkan och mötesplatser i och med VI-profilen, där både erfarenhetsutbyte, kvalitetsfrågor och utvecklingsområden diskuteras, säger Katarina Herrlin.

ulla-karin nordänger
Ulla-Karin Nordänger, professor.

– Vi har redan ett väldigt välutvecklat samarbete om de här frågorna, men ULF-avtalet gjorde det möjligt för oss att starta ytterligare forskningsprojekt inom den verksamhetsintegrerade profilen, säger Ulla-Karin Nordänger.

På Linnéuniversitetet startade forskningsprojektet Vetenskapliga grund och framkomliga leder – praktikutvecklande forskning i rörelse, finansierat av regeringen och kopplat till ULF-avtalets mål. Projektet består av två övergripande studier och sju delstudier. Gemensamt för delstudierna är att de genomförs i den organisationen som utvecklats inom lärarutbildningen med verksamhetsintegrerad profil.

Prisutdelning för studentarbeten

En delstudie handlar om praktikutvecklande självständiga arbeten. Syftet med delstudien är bland annat att utveckla former för hur studenters utvecklingsinriktade arbeten kan komma till nytta och bidra till verksamhetsutveckling på skolorna. Redan idag inom lärarutbildningen skriver studenterna sina examensarbeten kopplat till de skolor där de gör sin pedagogiska praktik. Det nya är att det sedan 2019 delas ut ett pris till det bästa praktiknära studentarbetet. Priset är ett stipendium på 5 000 kronor, samt ett diplom med motivering. Annelie Olsson, dåvarande verksamhetsutvecklare på utbildningsförvaltningen i Kalmar kommun och nuvarande rektor för Gårdby skola, var delaktig i att administrera runt priset 2020.

– 2019 skrev vi ett avtal tillsammans, alla skolhuvudmän och Linnéuniversitetet, och skolhuvudmännen delade på prissumman. Det kändes kul att kunna locka med ett stipendium för att premiera praktiknära studentarbeten, säger hon.

Ett studentarbete per inriktning (fritidshem, förskoleklass till årskurs tre samt årskurs fyra till sex) prisbelönas. Efter en första gallring av studentarbeten av Linnéuniversitetet får handledarna ute på skolorna läsa arbetena och göra nomineringar.

– Jag upplever att det har varit ett stort intresse bland handledarna att vara med i processen, det ses bara som positivt. Handledarna är ofta stolta över att vara handledare och känner att de bidrar till utbildningarna genom att få vara med och läsa examensarbeten, vilket de aldrig gör annars, säger Annelie Olsson.

studenter får pris
Emma Seijsing (t.v.) är en av de lärarstudenter som vann pris för sitt praktiknära arbete när hon tog examen 2019. Här med sin studiekamrat Maria.

Forskningen sprids till verksamheten

Priset är viktigt på flera sätt, menar Annelie Olsson. Dels för att studenternas arbeten blir ordentligt genomlästa, dels för att den forskning som studenterna bidrar med naturligt kan plockas upp av skolorna.

– Förhoppningen är att de studentarbeten som får pris uppmärksammas i varje kommun, och att resultaten är något som går att jobba vidare med i utvecklingsarbetet i skolan. Det är ju meningen att det ska ge ringar på vattnet, säger hon.

Annelie Olsson har själv inspirerats av ett studentarbete och använt det i fritidshemmet. Det var en förbättrad mall för att skriva pedagogisk planering – tydligare och lättare att använda jämfört med den som var framtagen i kommunen.

Emma Seijsing är en av de studenter som vann pris för sitt praktiknära arbete när hon tog examen 2019, på grundlärarutbildningen inriktning förskoleklass till årskurs tre. Examensarbetet, som var ett samarbete med en annan student, handlade om stavfel och om undervisande lärares inställning att undervisa kring stavning och stavningsregler.

Att lärare var med och läste och nominerade studentarbetena tycker Emma kändes som en sporre i arbetet.

– Eftersom de läste arbetet kändes det som att vi faktiskt bidrog till någonting, och man hoppas att våra slutsatser väcker lite diskussioner på skolorna, säger hon.

Prisutdelningen skedde på examensdagen under avslutningsceremonin.

– Det var fantastiskt roligt att få gå upp på scenen och ta emot diplomet, med motiveringen till vårt arbete.

Viktigt samarbete

Samarbetet med skolorna och själva prisutdelningen tycker Emma Seijsing är viktig för både studenter, lärare och skolor. 

– Som student tror jag att man blir motiverad att göra ett bra arbete när det just handlar om skolan där man gjort praktik. Jag tror att det blir så naturligt när man är personligt involverad på det sättet. För mig var det viktigt att det skulle bli ordentligt gjort och att resultaten skulle presenteras på ett bra sätt.

Idag jobbar Emma Seijsing som lärare och tycker själv att det hade varit roligt att läsa studenternas examensarbete.

– Det känns intressant att själv vara involverad i vad studenterna som pluggar idag undersöker, att hela tiden få nya vinklar på hur man kan se på pedagogiken och skolverksamheten. Jag tror att det är jätteviktigt med den kopplingen mellan utbildningen och skolan, säger hon.

Tove Nordén