A Prima Vista - ny antologi i samverkan mellan Eskilstuna kommun och Kungliga musikhögskolan

2021-05-20

Hej Anna Backman Bister, lektor på Kungliga musikhögskolan och en av två redaktörer för antologin A Prima Vista – möjligheter och utmaningar med praktiknära forskningsprojekt i musikpedagogik. Vad betyder ”A prima vista” och vad säger det om antologin?

Anna Backman Bister
Anna Backan Bister har varit redaktör för antologin tillsammans med kollegan Mikael Persson. Totalt nio författare bestående av musiklärare och forskare medverkar. 

- Att spela ett musikstycke a prima vista betyder att spela ett musik­stycke efter noter som man ser för första gången​,  t.ex. ”han spelade Beethovens vårsonat a prima vista” och kommer från italienskans a prima vista som betyder ”vid första påseendet”. Som musiker kan du läsa noter och spela ditt instrument, men just detta stycke har du inte spelat förr! Titeln kändes helt rätt för ULF - eftersom alla deltagare i projektet kunde sina respektive roller och yrken mycket bra, men att göra det tillsammans på detta ULF-iga sätt, det var nytt! 

Antologin är ett resultat av ett forskningsprojekt i samverkan mellan forskare från KMH och musiklärare i Eskilstuna kommun. Berätta om projektet! 
- Jag har väntat på ett sådant här projekt i snart 15 år. Tidigt i mitt musiklärarliv ville jag beforska min egen verksamhet, och tänkte att det var naturligt och självklart med kopplingar mellan forskare och lärare. Själva ULF-projektet med Eskilstuna kommun och KMH startade med ett par gemensamma brainstorm-tillfällen där alla kommunalt anställda musiklärare inbjöds att delta, för att försöka vaska fram vad de var intresserade av att beforska i relation till sin egen praktik. Fyra teman fick vi fram på detta sätt, och terminen därpå tillfrågades fem intresserade musiklärare om att bilda lärar-forskarpar med en forskare från KMH. De teman som kom att bli fyra delstudier var Musikundervisning och Normer, Digitala verktyg i musikundervisningen, Ledarskap i musik-undervisning  och ”Vara” i musiken. Lärar-forskar-paren genomförde sedan praktiknära aktionsforskningsprojekt under läsåret 2019/2020.

Hur presenteras ert arbete i antologin? 
- Boken inleds med ett par kapitel som behandlar ULF i stort, övergripande om praktiknära forskning, samt lite om musikämnets förutsättningar i den svenska skolan och även etiska aspekter som rör den praktiknära forskningen. Därefter presenteras de fyra projekten i varsitt kapitel. Kapitel 7 har de medforskande lärarna skrivit själva, och det berör deras erfarenheter av att vara lärare i praktiknära forskning. I slutet på boken finns ett kapitel där vi har intervjuat rektorer och administrativ personal för att se vad de tänker kring att arbeta praktiknära med forskning. Sista kapitlet drar ihop alla trådar och försöker ge en lite övergripande summering som bland annat rör organisation för praktiknära forskning. 

Ni har valt att ägna en del av antologin åt etiska frågor och efterlyser uppdaterade etiska riktlinjer för praktiknära skolforskning. Vilka etiska dilemman har ni stött på?
- Frågan är komplex och svår att behandla kort, egentligen vill jag hänvisa dels till det vi skrivit i boken och dels till en skrivelse vi har gjort till Vetenskapsrådet. Men i korthet finns en problematik i att både lärosäten och kommuner som deltar i sådana här projekt naturligtvis vill marknadsföra dem, vilket kan medföra problem med anonymitet för deltagare. Samtidigt blir det oetiskt om inte medforskande lärare skulle få publicera sig i sitt namn (som i vår bok), så att anonymisera lärarna blir problematiskt gentemot dem och det arbete de lagt ner. Att informera på ett bra sätt till större mängder barn och vårdnadshavare där många inte har svenska som modersmål, samt att organisera för att inhämta samtycke med väldigt många inblandade, är också något vi menar att man behöver ta höjd för när ULF blir permanent. Vi fick ju bland annat översätta samtyckesblanketterna till flera språk. 

I ytterligare ett kapitel har de fem deltagande musiklärarna samlat konkreta tips för att lyckas med ett praktiknära forskningsprojekt. Vilka då till exempel? 
Här kommer några exempel!

  • Försök få med dig en kollega i projektet. Det hjälper i såväl motgång som medgång!
  • Goda kommunikationsvägar mellan chefer och deltagare är viktigt att etablera tidigt och med tydliga förväntningar. 
  • Matchningen mellan medforskande lärare och forskare är viktig. 
  • En engagerad samordnare, en ”spindel i nätet”, som håller i alla trådar och hjälper oss på rätt spår underlättar. 
  • Videomöten kan underlätta när en samarbetar med olika skolor, även om de inte helt ersätter möten ”på riktigt”.

Hur och av vilka hoppas du att antologin används? 
- Jag hoppas verkligen att den kommer att läsas och användas av lärare inom olika ämnen, inte enbart musik, som är intresserade av detta! Mycket av det vi skriver om är övergripande och inte ämnesbundet! Och att lärare ska se att detta är kul och inget att vara rädd för! Jag tror även att den kan vara både viktig och relevant för lärarstudenter, som kan läsa om hur man kan arbeta med praktiknära forskning för att utveckla både sig själv, forskningen och professionen. Jag tror också att den på många sätt kan fungera mycket bra som kurslitteratur. 

Hur har det varit att skriva för en så pass bred läsekrets? 
- Utmanande! Vi är två redaktörer men nio författare i boken! Flera kapitel är också skrivna gemensamt av flera författare, så då förstår man ju utmaningen med många författare OCH en tänkt bred läsekrets. Men vi tänker att det hela handlar om samverkan, och då var det självklart att boken skulle skrivas i samverkan. Och där nånstans landar det ju, att utveckling alltid handlar om att sträcka sig lite utanför sin comfort zone, för att bemästra nya områden, som sedan kan bli en del av vår nya utökade comfort zone. Att flytta gränserna liksom.

A Prima Vista: Möjligheter och utmaningar med praktiknära forskningsprojekt i musikpedagogik