Studie om covid-19-pandemins påverkan på lärarnas vardag

2021-04-12

När coronaviruset gjorde entré våren 2020 förändrades den invanda skolmiljön. Gymnasieskolor gick över till distansundervisning, grundskolor förberedde för att stänga och samtidigt pågick undervisningen. Linköpings universitet har i samverkan med Linköpings kommun och Motala kommun genomfört en studie om pandemins påverkan på undervisningsvillkoren, som synliggör lärares kvalitativa digitala kompetenser. 

Linnéa Stenliden, biträdande professor
vid Linköpings universitet.
Foto: Fotofabriken i Norrköping 

– När lärarnas kompetenser i distansundervisning sattes på prov så framträdde i första hand något annat än behovet att rationellt kunna hantera, välja och vilja applicera olika digitala verktyg i undervisningen. Deras digitala yrkeskunnande framträdde snarare som kvalitativa dimensioner som relationellt, responsivt och situationsbundet, det vill säga något annat än det som tidigare utgjort kärnan i olika beskrivningar av lärares digitala kompetens, säger Linnéa Stenliden, biträdande professor i pedagogiskt arbete med inriktning mot digitala medier vid Linköpings universitet.

Tänkt pilotstudie blev studie om den nya skolsituationen
Studien har sitt ursprung i projektet ”Digitalitet- jag vet!” och genomfördes inom ramen för ULF mellan 19 mars och 19 april 2020. Forskargruppen bestod förutom Linnéa Stenliden av ytterligare en forskare i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet samt tre högstadielärare och två gymnasielärare. 

– Skolorna i de deltagande kommunerna hade arbetat aktivt med att utveckla lärares digitala kompetens på bred front, men det fanns en önskan om att komma längre. Under vårterminen 2020 arbetade vi därför tillsammans i forskargruppen fram syfte och frågeställningar kring detta område. Vi skulle just påbörja en liten pilotstudie när corona-viruset kom. Allt omkullkastades, viruset infiltrerade ju inte bara våra kroppar, utan likt en trojansk häst fick det hela skolväsendet att ställa om, förändras och på många sätt ”akut” digitaliseras. Det ledde till att också vi i projektet ställde om. Vi bestämde oss snabbt för att istället för vår pilotstudie genomföra denna studie som fokuserade på den nya skolsituationen och de undervisningsvillkor som uppstod i skolorna. 

Lärarna dokumenterade sin vardag med hjälp av dagboksanteckningar och reflektionsnoteringar. Materialet har sedan analyserats av hela forskargruppen. 

– Det är svårt att säga något om lärdomar eftersom vi ännu är mitt uppe i pandemin. Men förmodligen kommer frågan om tillit att vara grundläggande för hur de kvalitativa digitala lärarkompetenserna fortsättningsvis får utrymme i skolan. Vi har sett att lärare kan välja och använda digitala verktyg och att frågan angående digital undervisning är mer komplex än så. Den typen av lärarförmågor som sådan undervisning kräver kan inte enkelt synliggöras eller lättvindigt mätas, säger Linnéa Stenliden. 

Läs publikationen "Lärares (digitala) kompetens före, under och efter covid-19: Skärvor av förståelse från skolor i Sverige"

Maria Nilsson