Bilden säger mer än tusen ord – Att lyfta fram visuella representationer i samhällskunskapsundervisningen
2021-01-07
Många illustrationer i SO-läromedel bidrar med information som inte finns i texten och som elever kan ha svårt att tolka. Ett nystartat ULF-projekt vid Stockholms universitet tar reda på hur eleverna förstår dessa visuella representationer och hur undervisningen kan utformas för att öka elevernas förståelse.

Det treåriga forskningsprojektet ”Säger bilden mer än tusen ord? – Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen” är ett av de bidrag som i våras fick ULF-medel för praktiknära forskning i samverkan.
– Det är jätteroligt och gör det möjligt att skala upp de studier vi gör inom plattformen Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS) över flera år och att pröva hur STLS kan fungera som det slags forskningsmiljö som ULF syftar till att utveckla. Det säger Ann-Sofie Jägerskog, en av fyra forskare som tillsammans med sju lärare från fem skolor i Stockholmsregionen utgör forskningsgruppen.
– Extra roligt är det att vi fått det inom ramen för samhällskunskap eftersom forskning om visuella representationer i undervisningen är vanligare inom andra skolämnen, till exempel inom naturvetenskapliga ämnen.
Behandlar viktiga samhällsfrågor
Tidigare forskning visar att närmare 60 procent av de bilder och illustrationer – som diagram, tabeller och grafer – som finns i läromedel i samhällsorienterade ämnen bidrar med information som inte finns i texten. Samtidigt pekar både forskningsresultat och lärares erfarenheter mot att elever har svårt att förstå dem.
– Utifrån ett medborgarbildningsperspektiv är det förstås viktigt att kunna förstå den här typen av grafiska modeller som beskriver komplexa relationer och samband om viktiga samhällsfrågor, inte bara i lektionsundervisningen utan även till exempel i vilken dagstidning som helst, säger Ann-Sofie Jägerskog.

Workshops med lärare
Processen med att identifiera forskningsproblemet togs fram i samverkan med skolhuvudmän. Deras systematiska kvalitetsarbete visade att det fanns ett behov av att utveckla undervisning kopplad till elevers litteracitet och språkutveckling. I workshops med lärare har sedan syftet och forskningen avgränsats till att ta reda på vad det är som är svårt för eleverna när de ska tolka det ämnesinnehåll i samhällskunskap som är visuellt illustrerat. Och hur undervisningen kan utformas så att eleverna kan läsa av och förstå bilderna bättre.
Forskningsgruppen har tillsammans valt ut tre vanliga visuella representationer att studera vidare. Det är grafiska modeller i form av flödesschema, plotdiagram och så kallade fyrfältare. För att kunna studera progression och utveckling över tid och ge en bredd i ämnesinnehåll deltar elever och lärare på både mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Under hösten har forskningsgruppen tagit fram diskussionsuppgifter för eleverna, kopplade till de tre modellerna.
– Vi ville göra en pilotstudie för att försäkra oss om att eleverna verkligen förstår frågorna och att de uppgifter vi ger dem verkligen öppnar upp för den typen av diskussioner i relation till modellerna som vi vill uppnå, och som kan ge oss information om hur eleverna förstår modellerna.
Pilotstudie med elevdiskussioner
Uppgifterna handlar till exempel om att med hjälp av ett flödesschema över det samhällsekonomiska kretsloppet diskutera vilka konsekvenser det får för olika delar av samhället när företag behöver säga upp folk i samband med coronapandemin. Och att med hjälp av plotdiagram diskutera relationen mellan nativitet och antal skolår för flickor i olika länder. Fyrfältare får fungera som underlag för diskussioner kring exempelvis relationen mellan makt och ansvar.
– I vår analys av elevernas gruppdiskussioner i pilotstudien ser vi att flera av frågorna och uppgifterna fungerar väl för att eleverna ska diskutera modellerna och för att vi ska kunna få syn på hur de förstår dem. Men vissa uppgifter behöver justeras ytterligare för att eleverna verkligen ska samtala utifrån modellen. Vi ser redan nu tendenser till att det finns både likheter och skillnader rörande vad som utgör utmaningar för elever i olika årskurser.

Mejslar fram undervisningen
Nästa steg blir att göra en mer storskalig kartläggning där elever tar sig an de diskussionsuppgifter som har arbetats fram och utprövats under hösten. Dessa gruppdiskussioner kommer sedan att analyseras för att identifiera vilka aspekter som behöver lyftas fram i undervisningen så att eleverna får bättre förutsättningar att utveckla en förståelse för visuella representationer i samhällskunskap. Den kartläggningen ligger sedan till grund för den undervisning som skapas och inleds i höst. Enligt förebilden för forskningsansatsen learning study arbetar sedan forskningsgruppen gemensamt med att utforma, pröva och utvärdera undervisning i två cykler.
– Projektet blir på så sätt ett bidrag som både fördjupar tidigare forskning och blir till hjälp direkt in i undervisningen, som blir ännu mer finkalibrerad och skapar förutsättningar för att utveckla elevernas förmåga att läsa av olika sorters diagram.
Samverkar med lärarutbildningen
För att även framtida lärare ska få ett grepp om vad det är som är svårt med grafiska modeller och hur de bör tänka när de används i undervisningen involveras lärarstudenter i olika faser av forskningsarbetet. Redan från i vår kan lärarstudenter delta med sina självständiga arbeten.
– Det är ett bra sätt att knyta pågående ämnesdidaktisk forskning till studenternas arbeten i lärarutbildningen. I anslutning till kurser i ämnesdidaktik kommer de också att bjudas in till öppna seminarier där projektet presenteras och diskuteras, säger Ann-Sofie Jägerskog.
Gunilla Nordin
Forskningsmiljön Stockholm Teaching & Learning Studies
När Stockholms universitet anslöt sig till ULF-projektet var det naturligt att delta med den redan upparbetade modellen STLS. I tio års tid har universitetet samarbetat med flera skolhuvudmän i Stockholmsregionen för att i småskaliga projekt utveckla undervisningen. Hittills har drygt 300 lärare deltagit i, och bedrivit, ämnesdidaktiska forsknings- och utvecklingsprojekt tillsammans med universitetets disputerade forskare och forskarstudenter. Mer om STLS på Pedagog Stockholms webbplats.
-
ULF står för Utbildning, Lärande, Forskning
Förkortningen för ULF har under försöksverksamhetens gång förekommit i två olika tolkningar, en där U:et stått för Utbildning och en där det fått stå för Utveckling. Den Nationella samordningsgruppen har nu enats om att det är den förstnämnda och ursprungliga betydelsen som gäller.
-
Ny rapport: Ledarskap för lärande
”Ledarskap för lärande handlar om det som är lärares viktigaste uppdrag, nämligen att leda undervisning, det vill säga det didaktiska ledarskapet.” Det säger redaktörerna Anja Thorsten, lektor vid Linköpings universitet, och Marcus Samuelsson, biträdande professor, Linköpings universitet, som tillsammans med medforskande lärare är författare till forskningsrapporten Ledarskap för lärande.
-
Samverkansmodell för utmaningar i det uppkopplade klassrummet
I forskningsprojektet, Utmaningar i det uppkopplade klassrummet. Rum för lärande i en digitaliserad skola, prövas en samverkansmodell som innebär att forskare, lärare och elever tillsammans kartlägger de utmaningar som uppstår i samband med klassrummens digitalisering. På sikt är förhoppningen att därigenom kunna stärka skolans utvecklingsarbete inom området. Det praktiknära forskningsprojektet genomförs inom ramen för ULF.
-
Extern utvärdering av ULF klar
Nu presenteras den externa utvärderingsstudien av ULF, genomförd av ett forskarteam vid Universitetet i Sørøst-Norge. Teamet har följt och studerat ULF mellan 2018-2022, och publicerar i en slutrapport det samlade resultatet av utvärderingen. Man ger också rekommendationer för det fortsatta arbetet med samverkan kring praktiknära forskning i Sverige.
-
Växande forskningsmiljö i samverkan mellan Malmö stad och Malmö universitet
Hej Lisbeth Gyllander Torkildsen, Kvalitets- och utvecklingschef på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Malmö stad. Ni har i samverkan med Malmö universitet börjat bygga upp en gemensam forskningsmiljö med fokus på likvärdighet, delaktighet och hållbarhet i förskola och skola. Vad består den här forskningsmiljön av?
-
Nytt arbetssätt för språkutveckling
I det praktiknära forskningsprojektet ELSA-modellen har forskare och pedagoger tillsammans utvecklat språkutvecklande aktiviteter på förskolor. Nyligen presenterades resultatet på en dialogkonferens för att sprida arbetssättet i en av kommunerna som deltagit i projektet.
-
Skolan ska utvecklas genom samarbete – men rektorer och lärare är inte överens om förutsättningarna
Senare års skolutveckling har fokus på en utvecklad samverkan mellan verksamma i skolan och mellan skola och akademi. Ny forskning visar att rektorer och lärare inte är överens om de mest grundläggande villkoren för kvalitet i undervisningen. Däremot är båda grupperna överens om att de saknar goda förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt utvecklingsarbete. Det visar en ny rapport från fem forskare vid Karlstads universitet. Undersökningen har genomförts inom ramen för ULF.
-
Praktikutvecklande forskning i fokus under dag 2 på konferensen Framtidens lärarutbildning
Dag 2 på Örebro universitets konferens Framtidens lärarutbildning – erfarenheter och visioner bjuder bland annat på många intressanta valbara pass för den som jobbar inom förskola och skola. Ett av passen berör praktikutvecklande forskning och genomförs som ett diskussionsforum där också en nyutgiven antologi presenteras.
-
Pressmeddelande: Slutrapport för ULF anger riktningen framåt
I dag överlämnades slutrapporten för ULF, försöksverksamheten med samverkan kring praktiknära forskning, till utbildningsminister Anna Ekström. Rapporten sammanfattar fem års utvecklingsarbete och etablering av nya samverkansmodeller mellan lärosäten och skolhuvudmän, och ger förslag som kan ligga till grund för den permanenta verksamheten.
-
Ny antologi om praktikutvecklande forskning mellan skola och akademi
Under det senaste decenniet har flera myndigheter gjort riktade satsningar för att stimulera utvecklingen av förskola, skola och lärarutbildning genom att stärka den praktiknära forskningen. ULF är ett exempel på en av de större satsningar som ger möjlighet att kombinera olika typer av utbyten mellan skola och akademi. I en ny antologi behandlas utmaningar och möjligheter med denna samverkan.
-
Hallå där Yvonne Liljekvist…
…docent i matematikens didaktik vid Karlstads universitet. Du är ny projektledare för ULF-verksamheten inom Karlstads-noden. ULF är en försöksverksamhet som utvecklar praktiknära forskning i samverkan med skolhuvudmännen. Vad betyder praktiknära forskning för dig?
-
Inställd dialogkonferens
På grund av rådande pandemisituation och att de olika verksamheterna behöver prioritera den egna verksamheten är Karlstads-nodens dialogkonferensen 17 februari framflyttad till i höst. Nytt preliminärt datum är i september. Mer information kommer.
-
Örebro universitet bjuder in till konferens om framtidens lärarutbildning
Vilken utbildning behöver lärarstudenter för att kunna ge sina elever kunskap och kompetens att möta framtidens arbetsliv, bli aktiva samhällsmedborgare och ta sig an de stora samhällsutmaningarna? Den 15–16 mars bjuder Örebro universitet in till konferens på temat ”Framtidens lärarutbildning”. Konferensen är särskilt intressant för alla som arbetar inom ULF, med flera spår på temat praktiknära forskning i förskola respektive skola.
-
Nio doktorander i utbildningsvetenskap sökes till forskarskolan ROCIT
Forskarskolan ROCIT (Research On Collaboration In Teacher education) ska bidra till att arbeta fram långsiktiga och hållbara modeller för samverkan mellan huvudmän och lärosäten i och genom lärarutbildningarna. Nio doktorander antas i Utbildningsvetenskap vid Lunds universitet med placering vid något av de ingående lärosätena.
-
Sagt i årets sista rundabordssamtal: "Smart organisation vägen till likvärdighet"
Huvudmannaperspektivet var i fokus när Ifous och Nationella samordningsgruppen för ULF bjöd in till årets andra och sista rundabordssamtal om ULF-organisation 2.0. Samtalet kretsade kring de samverkande huvudmännens plats och villkor, där en röd tråd var likvärdighet och inkludering av mindre kommuner.
-
Fritidshemmets utmaningar och möjligheter
Vad händer i mötet mellan fritidshemmets tradition av upplevelsebaserad verksamhet och ett förtydligat undervisnings- och kunskapsuppdrag? Det studeras i det praktiknära forskningsprojektet ”Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse i fritidshemmets undervisning”.
-
Dialogkonferens inom Karlstads-noden 17 februari: Skola, lärarutbildning och forskning - hur får vi ihop det?
Den 17 februari klockan 9-15 hålls en digital dialogkonferens inom Karlstads-noden. Syftet med dialogkonferensen är att genom erfarenhetsutbyte dela och sprida nodens arbete inom praktikutvecklande forskning. Det kommer även att bli framåtblickar och diskussioner om vad som händer med ULF efter 2021.
-
Skolhuvudmän bjuds in till årets sista nationella samling
Den 15 december genomförs ännu ett rundabordssamtal om den ULF-organisation som ska vara på plats 2025. Denna gång är det främst försöksverksamhetens skolhuvudmän som samlas för att diskutera. Medarrangör är det fristående forskningsinstitutet Ifous.
-
Forskarsamarbete i Laxå ledde till Årets hållbara förskola: ”Fantastiskt roligt”
2019 inledde lektor Sara Frödén det praktiknära forskningsprojektet "Hållbar och likvärdig skola" på förskolorna i Laxå. Nu prisas en av skolorna, Jordgubben, som Årets hållbara förskola i Håll Sverige Rents rikstävling.
– Det här priset visar att praktiknära forskning är viktigt och kan bidra till utvecklandet av pedagogiska verksamheter, säger Sara Frödén. -
Den internationella konferensen researchED i Haninge 4 december
Den internationella konferensen researchED återvänder till Skandinavien och Haninge där den kommer att samla lärare, forskare och många andra som är intresserade av skolutveckling och den senaste utbildningsvetenskapliga forskningen. Haninge kommun arrangerar en virtuell, fullspäckad dag med en lång lista föreläsare från hela världen. ULF är väl synligt i programmet bland annat genom en presentation av K-ULF-projektet.
-
Se ULF-samtal från årets bokmässa
Ta del av ett samtal om praktikutvecklande forskning och hur samarbetet mellan forskningen och skolan verkligen kan se ut.
-
Ny rapport: RUC:s potential som arena för universitetets samverkansuppgift
RUC (Regionalt utvecklingscentrum) eller motsvarande verksamhet har stor potential att fungera som en arena i lärosätenas samverkansuppgift. Dock finns det olika förutsättningar, funktioner och roller för samverkan bland landets regionala utvecklingscentrum, vilket medför framtida utmaningar och behov. Det visar en nyligen publicerad rapport inom den strategiska satsningen Framtidens lärarutbildning vid Örebro universitet.
-
Doktorander till forskarskolan ROCIT sökes!
Vill du vara med och utveckla svensk lärarutbildning och skola? Nu i december kommer nio doktorandtjänster till forskarskolan ROCIT att annonseras.
-
Forskare och lärare i samverkan för en bättre religionsundervisning
Hur väcker man intresse för religionsfrågor hos en grupp elever med ett sekulärt perspektiv? Hur skapar man förståelse för andras livsåskådningar? I en forskningscirkel genomförd inom ULF har sju lärare i religionskunskap i Uppsala kommun studerat och utvecklat sin didaktik med hjälp av en forskare från Uppsala universitet. Resultatet är sju projekt där lärarna testar nya grepp och infallsvinklar i undervisningen.
-
Noder och nationell samordning i centrum i rundabordssamtal nära mållinjen
Framtidens noder diskuterades när SUHF och ULF bjöd in till rundabordssamtal den 13 oktober. Man tittade även på en ny modell för nationell samordning som kan träda i kraft 2025 – ett förslag som vann stort stöd hos närvarande parter. Cirka 60 personer deltog i samtalet, där de flesta kom från lärosätessidan men representation också fanns från nationella intressenter som Ifous och SKR.
-
Ny antologi om akademisering av lärares arbete
I september presenterades antologin Skola på vetenskaplig grund i praktiken – akademisering av lärares arbete. Den handlar om Piteå kommuns arbete med att skapa förutsättningar för att uppfylla skollagens krav på att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
-
Uppdrag som koordinator för forskarskolan ROCIT
-
Ny bedömningskommitté i Göteborgs-noden
Under första halvan av hösten har det varit möjligt för forskare vid Göteborgs universitet att ansöka om ULF-medel för praktiknära forskning. Nu är ansökningarna inne och det är också klart vilka som kommer sitta i bedömningskommittén och avgöra vilka av ansökningarna som har störst potential att bli lyckade projekt.
-
Seminarieserier om undervisningsutvecklande forskning
Hallå där ULF-aktiva Anja Thorsten, lektor vid Linköpings universitet. Du sitter i styrelsen för FUUF, Föreningen för UndervisningsUtvecklande ämnesdidaktisk Forskning, som erbjuder flera olika seminarieserier om undervisningsutvecklande forskning.
-
Nytt forskningsprojekt: Förskollärares ansvars- och ledarskapsuppdrag
Karlstads universitet och Bengtsfors kommun har tecknat en överenskommelse för att tillsammans utforska förskollärares ansvars- och ledarskapsuppdrag. Det övergripande syftet är att arbeta med professionsutveckling på vetenskaplig grund och med beprövad erfarenhet – men det är förskollärarnas frågor och idéer som ska styra innehållet. Det praktiknära forskningsprojektet genomförs inom ramen för ULF.
-
Framtidens ULF-noder debatteras på rundabordssamtal 13 oktober
Ny forskningsproposition och så var det klubbat och klart, försöksverksamheten förlängs till 2024 för att sedan övergå till något beständigt. Den slutrapport som lämnas in till regeringen i mars blir ett handfast förslag på en permanent infrastruktur. Just nu förs diskussioner om hur nya ULF-noder ska se ut. Det blir också huvudfrågan på rundabordssamtalet den 13 oktober, det andra som genomförs i samarbete med SUHF.
-
Digital teknik som brygga mellan lärarutbildning, yrkesutbildning och arbetsplatsförlagt lärande
Kan digitala multimodala loggböcker fungera som en bro mellan skola och arbetsplatsförlagt lärande, APL? Det studeras i ett pilotprojekt inom ramen för ULF.
-
ULF-inslag på stor konferens för skolans personal
Den 2-3 november ordnar Umeå universitet konferensen ”Kunskapsveckan” för dig som arbetar i skolan. Konferensen innehåller mer än femtio föreläsningspass och allt är live, digitalt och gratis!
-
ULF medverkar på Bokmässan: Ställer forskningen de rätta frågorna?
ULF syns i Forskartorgets program även på årets Bokmässa. Den 24 september kommer de Helgepris-belönade lärarna Martin Tallvid och Marie Utterberg Modén att vara på plats för att berätta om hur forskning kan bli mer användbar för lärare. Som exempel har de sitt praktikutvecklande forskningsprojekt om AI i matematikundervisning.
-
Ledarskap betydelsefullt för lärande
”Lärarens sätt att leda undervisning är avgörande för hur mycket eleverna lär sig.” Det säger AnjaThorsten, lektor vid Linköpings universitet, och Marcus Samuelsson, biträdande professor, Linköpings universitet, som inom ramen för ULF leder det praktiknära forskningsprojektet “Ledarskap för lärande”.
-
Forskare vid GU: Ansök om medel för praktiknära forskning!
Nu är det snart dags för dig som är forskare vid Göteborgs universitet att söka ULF-medel för praktiknära forskning. Ansökningar som går vidare har möjlighet att beviljas projektmedel på upp till 1 miljon kronor för ett tvåårigt projekt och dessutom bli en del av ett stort lokalt och nationellt nätverk av ULF-projekt.
-
ULF i Almedalen: Panelsamtal med kraft och klarsyn
Flera exempel på genuin samverkan mellan skola och akademi gavs av deltagarna i panelsamtalet "Ge lärare möjlighet att kombinera forskning och undervisning". En nyexad student, två lektorer, en förstelärare och en doktorand berättade om hur gemensamma forskningsmiljöer och förenade tjänster faktiskt fungerar - och om behovet av tydliga karriärvägar för den student som vill bli docent. Ta del av samtalet i efterhand!
-
Panelsamtal på Almedalsveckan: Ge lärare möjlighet att kombinera forskning och undervisning
ULF står värd för ett panelsamtal under sommarens digitala Almedalsvecka. I samtalet, som sänds den 6 juli, medverkar bland andra lärare och lektorer som har förmånen att få ägna sig åt både forskning och undervisning. De vittnar om hur detta blir en formel som genererar kunskap, energi och verksamhetsutveckling i både skola och lärarutbildning.
-
ULF får egen forskarskola
Vetenskapsrådet har beviljat ULF:s ansökan om en forskarskola med fokus på samverkan mellan skola och akademi. Forskarskolan kommer att ha plats för nio doktorander – lärarutbildare som får specialisera sig på spänningsfältet mellan erfarenhetsbaserat och vetenskapligt kunnande.
-
Tätt samarbete med lärarutbildningen utvecklar skolorna
På Linnéuniversitetet i Kalmar finns sedan 2013 en verksamhetsintegrerad profil (VI) på grundlärarutbildningen, vilket bland annat innebär mer tid för lärarstudenterna i skolan. Med VI-profilen och regeringens ULF-avtal som bakgrund har flera forskningsprojekt startat för att ytterligare stärka lärarutbildningen som länken mellan akademi och verksamhetsfält.
-
Debatt: Gör lärarutbildningen mer forskningsbaserad
Om skolan ska vila på vetenskaplig grund måste basanslagen till utbildningsvetenskaplig forskning öka. Dagens låga anslag gör det svårt att bygga upp starka forskningsmiljöer som kan bidra till lärar- och förskollärarutbildningarna. Det skriver företrädare för student- och doktorandorganisationer vid Uppsala universitet i Tidningen Curie.
-
A Prima Vista - ny antologi i samverkan mellan Eskilstuna kommun och Kungliga musikhögskolan
Hej Anna Backman Bister, lektor på Kungliga musikhögskolan och en av två redaktörer för antologin A Prima Vista – möjligheter och utmaningar med praktiknära forskningsprojekt i musikpedagogik. Vad betyder ”A prima vista” och vad säger det om antologin?
-
Kombinationstjänster för ökad kvalitet i förskola, skola och lärarutbildning
Karlstads universitet och Arvika kommun har tecknat ett samverkansavtal om kombinationstjänster inom förskola och skola. Kombinationstjänster genomförs inom ramen för ULF och innebär att lektorer i kommunen ägnar delar av sin arbetstid åt praktikutvecklande forskning. Ambitionen är att öka kvaliteten i förskola, skola och lärarutbildning.
-
Nationell ULF Bazar – möte på tröskeln till framtidens modeller för ULF-forskning
Igår genomfördes Nationell ULF Bazar med kring 160 ULF-aktiva deltagare från skol- och universitetsvärlden. Nära förestående är en framtid med permanent ULF-verksamhet i hela landet, ett faktum som präglade dagens diskussioner såväl som forskningsminister Matilda Ernkrans positiva inledningstal.
-
Hur kan digitala verktyg lyfta undervisningen i förskolan?
USB-mikroskop, webb-ägg, appar, 3D print, greenscreen - digitala verktyg har tagit en allt större plats på många förskolor. Men hur används det digitala och hur kan det bidra till att skapa en meningsskapande och mer kreativ undervisning? Det är frågor som ett projekt mellan Örebro universitet och Leklustans förskola försöker hitta svar på.
Artikeln är hämtad från Pedagog Örebro. -
Matilda Ernkrans öppnar Nationell ULF Bazar 6 maj
Om ungefär tre veckor genomförs för andra gången en Nationell ULF Bazar, försöksverksamhetens forum för erfarenhetsutbyte. Det har blivit dags att skärpa diskussionerna om hur framtidens ULF-avtal ska se ut på nationell, regional och lokal nivå. Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, kommer att inleda dagen.
-
Studie om covid-19-pandemins påverkan på lärarnas vardag
När coronaviruset gjorde entré våren 2020 förändrades den invanda skolmiljön. Gymnasieskolor gick över till distansundervisning, grundskolor förberedde för att stänga och samtidigt pågick undervisningen. Linköpings universitet har i samverkan med Linköpings kommun och Motala kommun genomfört en studie om pandemins påverkan på undervisningsvillkoren, som synliggör lärares kvalitativa digitala kompetenser.
-
Delrapporter för 2020 har lämnats in till regeringen
ULF:s fyra nodansvariga universitet - Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet - har nu lämnat in sina delrapporter för det fjärde och mycket händelserika verksamhetsåret 2020.
-
Rapport om hur skolledare resonerar kring praktiknära forskning
Högskolan i Gävle presenterar en ny rapport om vad skolledare har för utgångspunkter och förväntningar på praktiknära forskning.
-
Webbinarium med visioner: Så bygger vi en skola på vetenskaplig grund
Praktiknära forskning är ett viktigt inslag för att skapa en förskola och skola på vetenskaplig grund. Men hur skapar vi en hållbar struktur för det? Den frågan diskuterade politiker, skolchefer och forskare på ett webbinarium den 22 februari, arrangerat av Göteborgsregionen, Göteborgs Stad och Göteborgs universitet.