Praktiknära forskning i fokus på Kunskapsveckan

2020-10-28

Som en del i Kunskapsveckan, som är ett årligt återkommande arrangemang, anordnade ULF vid Umeå universitet en halvdagskonferens med fokus på praktiknära forskning i samverkan. Deltog gjorde ett 50-tal personer från lärosäten och skola.

Kristina Hansson.
Under Kunskapsveckan presenterades bland annat Piteå kommuns och Umeå universitets gemensamma satsning på att stärka den vetenskapliga kompetensen hos skolans lärare. – Genom så kallade instegsstrukturer kan lärare och forskare börja samarbeta från första dagen – axel mot axel, säger Kristina Hansson, vetenskaplig ledare i Piteå kommun. Foto: Ulrika Bergfors

Årets Kunskapsvecka vid Umeå universitet blev ett digitalt arrangemang på Zoom som totalt lockade över 600 deltagare på två dagar. Kunskapsveckan är ett initiativ för lärares kompetensutveckling och sker under höstlovet. Tack vare den digitala mötesformen så slöt lärare från hela Sverige upp, även om huvuddelen var lärare från norra Sverige. Ett 50-tal lärare, skolledare och forskare deltog i passet om praktiknära forskning.

Programmet innehöll fem presentationer om pågående forsknings- och utvecklingsprojekt, FoU-projekt, som handlade om praktiknära forskning kring allt från instegsstrukturer till forskning, matematikinlärning, fjärrundervisning, funktionsvariation till medborgarbildning.

Örnsköldsviks kommun har samarbetat med Umeå universitet kring ett projekt om medborgarbildning på gymnasieskolans yrkesprogram. Efter att ha fått godkännande för etikprövningen så är projektet i full fart. Genom att lärarna undervisar i olika ämnen och forskarna kommer från olika vetenskapliga discipliner har flera nya infallsvinklar tillförts.

Katarina Ottander.

– En viktig ingång har varit att teoretisk kunskap kan göras relevant genom att konkretiseras, säger Katarina Ottander, gymnasielärare i Örnsköldsviks kommun. 

I Piteå kommun har man i samarbete med Umeå universitet satsat på att stärka den vetenskapliga kompetensen.

– Den vetenskapliga tröskeln är hög för lärare och därför har vi valt att bland annat satsa på instegsstrukturer för att lärare och forskare ska kunna börja samarbeta från första dagen – axel mot axel, sa Kristina Hansson, vetenskaplig ledare i Piteå kommun.

Dagen avslutades med ett panelsamtal som leddes av Helena Åhman utvecklingspedagog i Skellefteå kommun. Något som de presenterande lärarna och forskarna återkom till under dagen var att det upplevdes positivt att de fem FoU-projekten inom ULF genomfördes med en symmetrisk och komplementär ansats, där många tidigare erfarenheter var ”att forskarna bara kom ut till skolan för att mäta” eller ”att forskarna kommer hit och studerar en del men springer sen fort som bara den”.  Att de fem ULF-projekten tagits fram genom många, och långa, samtal mellan skola och akademi borgar för att forskningsfrågorna är relevanta för både för lärarnas yrkespraktik och för forskarna. Men också för att hållbar samverkan mellan lärosäte och skolhuvudman bygger på ett förtroende och en respekt för varandras olika kompetenser och att man tillsammans blir starkare och når längre i utveckling av skola och undervisning.

Stina Westerlund, samverkanslektor vid Umeå universitet, beskrev långvarig samverkan mellan skolhuvudman och lärosäte inte som ”matchmaking” utan mer som ”ett långvarigt äktenskap med givande och tagande” och kreativitet för att komma vidare i möte med olika utmaningar. I lägen där man ska bygga upp ny samverkan är situationen förstås annorlunda och flera presentatörer betonade under dagen betydelsen av tid för att hitta varandra och en gemensam väg framåt i de olika FoU-projekten. Med lite mer än ett år kvar av ULF försöksverksamhet rullar nu de olika projekten vidare i prövandet av olika hållbara modeller för praktiknära forskning i samverkan.

Anna Holmström