Viktigt och gediget erfarenhetsutbyte på Nationell ULF Bazar

2020-05-11

Den 7 maj hölls en första riksomspännande ULF Bazar – försöksverksamhetens forum för erfarenhetsutbyte. Deltog i samtalen gjorde kring 200 representanter från medverkande lärosäten, huvudmän, regionföreträdare och fristående koncerner. De lärdomar som dragits sedan starten 2017 ska snart omvandlas till hållbara samverkansmodeller i ett förslag på nationellt ULF-avtal.

Den planerade träffen på Norra Latin i Stockholm blev en samling i cyberrymden, men en samling inte desto mindre. ULF-företrädare från hela landet slöt upp; lärare, skolledare och förvaltningschefer mötte professorer, forskare, dekaner och studenter.

- Nationell ULF Bazar var otroligt viktig att genomföra  - precis nu när vi är mer än halvvägs in i försöket och behöver börja formulera modeller för reguljär verksamhet. Tack vare detta kommer vi att ha en mer gedigen kunskap om var vi befinner oss runt om i landet; vad vet vi och var behöver vi gräva djupare? Seminariegrupperna var sammansatta så att så många olika erfarenheter som möjligt skulle kunna mötas, sa Elisabet Nihlfors, arrangör och ständig sekreterare i den Nationella samordningsgruppen.

I den uppsjö av teman som diskuterades fanns några ankare, till exempel frågan om förbindelsen mellan skolans kunskapsbehov och tänkbar - eller befintlig - forskning. Hur ska den process se ut som fångar upp och bearbetar lärares och skolledares frågor, och hur får vi till en forskning som svarar på dem? Helene Ärlestig, Professor i utbildningsledarskap vid Umeå universitet, summerade samtalet i sin grupp:

- Vi konstaterade att det nog inte är svårt att hitta frågor som behöver beforskas, men att prioriteringen av dessa är en desto större utmaning. I skolan finns en mängd grupper och verksamheter med olika behov och perspektiv på vad som är viktiga frågor och kunskap. Det finns också olika synsätt på vad som är möjligt tidsmässigt där forskarledtiderna är längre än skolans cykler, vilket möjligen talar för att frågorna inte ska vara individrelaterade utan mer systemorienterade. Som lärare och rektor vill man också uppleva att man inte blir forskad utan deltar aktivt i ett gemensamt projekt. De strukturer vi bygger ska bryta sönder sådana hierarkier och det kräver ägandeskap på flera nivåer, hos huvudmannen såväl som på lärosätet.

Frågor om finansiering och likvärdighet diskuterades delvis i ljuset av Björn Åstrands nyligen presenterade utredning om en mer likvärdig skola. Här föreslås att de riktade statsbidragen slås samman till ett sektorsbidrag som ska stimulera lokalt initierad skolutveckling. Olle Bergh, ULF-koordinator i Uppsala kommun, kommenterade förslaget i relation till de långsiktigt hållbara samverkansmodeller som är målet med ULF-avtal.

- Idag får vi kommuner statsbidrag till lektorernas löner, men det finns ingen infrastruktur som lektorn kan verka inom. Skulle inte ett nytt sektorsbidrag kunna styra mot strukturer som sammanför vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, så att den kommun som får medel för t.ex. lektorstjänster också måste kunna visa hur man samverkar med sitt lärosäte?

En av försöksverksamhetens viktigaste nötter att knäcka rör lärarstudenternas roll som länkar mellan akademi och skola. Ett framtida ULF-avtal ska garantera deras möjligheter att vistas i forskande miljöer under sin utbildning, via t.ex. examensarbeten och VFU.

- Vi kommer tillbaka till lärarutbildningarna som ett nav i det här. Om vi gör det naturligt för lärarstudenter att forska och att bidra till skolutveckling kommer den vetenskapliga grunden på sikt att byggas in i professionen, sa Johannes Rytzler, universitetslektor i pedagogik på Mälardalens högskola.

Ett litet stickprov bland de många resonemang som fördes på ULF Bazar.

Andrea Dahlkild


Mer information om Nationell ULF Bazar 7 maj 2020