Premiär för AIMday ULF: Frågan är svaret!

2018-11-30

Ann-Britt Sten Hodin, verksamhetschef för gymnasiet och Kerstin Zirath, utvecklingsstrateg på barn- och utbildningsförvaltningen, Huddinge kommun. 

Så var den första upplagan av AIMday Utveckling Lärande Forskning ett faktum. Forskare och skolhuvudmän från hela Uppsala-noden satte sig till bords för att tillsammans belysa skolans frågor ur olika vetenskapliga perspektiv. Därmed riggades en pilotversion av den mötesplats för formulering av forskningsfrågor som är ett av fundamenten i försöksverksamheten ULF.

- Med AIMday ULFvill vi ge skolan möjlighet att förädla verksamhetsnära frågor tillsammans med forskare. Den här gången prövar vi ”modellen” AIMday, för att sedan kunna vidareutveckla den så att den tjänar de behov vi har inom försöksverksamheten. Förhoppningen är att alla lärosäten och huvudmän ska arbeta fram frågeställningar till AIMday 2019, som i sin tur kan leda till ett antal skarpa forskningsprojekt, säger Anna Brunner Cederlund, ULF-koordinator på Uppsala universitet. 

Bland de frågor som nu behandlades fanns Huddinge kommuns ”Vad är ett effektivt språkutvecklande arbete i olika utbildningskontexter - från förskola till lärarutbildning?” Den engagerade en grupp på fyra forskare, de flesta med en expertis något utanför området, men med många beröringspunkter. En av dem var Arnold Pears, professor i teknikvetenskapens lärande på KTH.
 

Arnold Pears, professor i teknikvetenskapens
lärande på KTH.

- På sätt och vis jobbar jag med språk – dataspråket har ju också en struktur och en logik. I min forskning om hur studenter lär in programmering funderar jag ofta över likheterna – hur vi skulle kunna dra nytta av den lingvistiska forskningen. Dessutom fick jag själv lära mig svenska i vuxen ålder och har tvåspråkiga barn; de går i en skola där 60 olika språk talas på skolgården varje dag. 

Huddinge kommun delar sin frågeställning med skolhuvudmän i hela landet. Forskning visar att ett gott språk- och kunskapsutvecklande arbete i skolan inte bara gynnar alla elever, utan är helt nödvändigt för flerspråkiga - de som finns i stort sett i alla klassrum. Som vetenskaplig fråga betraktad behöver den plockas isär och vässas till under förstoringsglasen från mer än ett forskningsfält. 

- Även om det i vår grupp fanns få forskare med exakt rätt inriktning var det givande att få dela erfarenheter med personer som hade nya referensramar till frågeområdet. Vi fick en del inspel om olika forsknings- och utvecklingsprojekt som vi säkert kan ha nytta av, säger Ann-Britt Sten Hodin, verksamhetschef för gymnasiet på Huddinge kommun.

AIMday ULF riktar ljuset mot flera av de utmaningar som en hållbar samverkan kring praktiknära skolforskning för med sig. Akademins språk möter skolans, praktikens frågor måste hitta fram till rätt forskare. Organisationer med olika kulturer, tempo och incitament ska flätas samman. 

- Det gäller att hitta gemensamma nyttoområden. Forskningen ska vara användbar för läraren, och tillräckligt intressant för forskaren. Många forskare drivs av publiceringsångest och tyvärr anses praktiknära forskning inte alltid vara tillräckligt fin och teoretisk. Det gäller att ta abstraktionssteget, att komma bortom tips och tricks i klassrummet. Om vi tillsammans kan hitta bra och relevanta frågor kan forskningen bidra till att lösa skolans problem mer systematiskt. Och jag tror absolut att det går, avslutar Arnold Pears. 
 

Om AIMday Utveckling Lärande Forskning
AIMday Utveckling Lärande Forskning är ett mötesformat där representanter från skolan och förskolan kan diskutera sina verksamhetsspecifika frågor med forskare. Frågorna belyses från olika vetenskapliga perspektiv, och kan utvecklas till språngbrädor för fortsatt samverkan mellan skolhuvudman och akademi. AIMday ULF är en version av det etablerade mötesformatet AIMday särskilt utformad för att fungera som ett verktyg i försöksverksamheten ULF. Evenemanget ägde rum den 9 november på Blåsenhus, Uppsala universitet. Läs mer

Skriv ut