På Sveriges Skolchefers konferens: "Forskning gör lärarna starka"

2019-06-03

ULF-avtal och forskningsmiljöer hos huvudmannen stod på agendan när Sveriges Skolchefsförening samlades för sin årliga konferens. Samtalet kom att kretsa kring forskningens plats i en professionsstyrd skola, där läraren äger sin egen kunskapsproduktion. 

Glada talare på Sveriges Skolchefers konferens 27 maj: Margareta Serder från Malmö universitet, Kristina Hansson från Piteå kommun, Elisabet Nihlfors från Uppsala universitet, Olle Bergh från Uppsala kommun samt Helena Sagar och Maria Andersson från Kungsbacka kommun.

- Forskning ska bedrivas av forskare men kan och bör involvera många fler, sa Elisabet Nihlfors, som med en grundlig presentation av försöksverksamheten ULF fick inleda diskussionen om forskning och utveckling hos skolhuvudmannen. 

- Med ULF-modellen är det professionen som initierar och är med och formulerar forskningsfrågorna. Jag har varit med i 45 år och sett hur politiken gång på gång kommer med nya idéer om hur skolan ska utvecklas. Visserligen kan man ibland ha forskning i ryggen, men aldrig har läraren ställt frågan och än mindre har någon lyssnat på lärarens svar, konstaterade Nihlfors, professor med inriktning mot pedagogiskt ledarskap och medlem i försöksverksamhetens nationella styrgrupp. 

Ta del av huvudmännens presentationer

Forsknings- och utvecklingsmiljöer 
I ett efterföljande seminarium presenterades fyra forsknings- och utvecklingsmiljöer inom ramarna för ULF-avtal, som alla växer fram i nära samverkan mellan huvudman och lärosäte. Kristina Hansson, vetenskaplig ledare på Utbildningsförvaltningen i Piteå kommun, visade hur kommunen organiserar sin FoU-miljö genom instegsstrukturer. En av strukturerna utgörs av en magisterutbildning för lärare i forskning och utveckling, medan ytterligare en gör det möjligt för lärare och skolledare att delta i forskningscirklar kring praktiknära frågor. Genom den här strategin kan även en mindre kommun ta stegen mot en professionsstyrd och vetenskapligt förankrad skola.

Uppsala kommuns verksamhetsutvecklare Olle Bergh presenterade en forsknings- och utvecklingsorganisation där man lagt mycket krut på att hitta en systematik för frågefångst och frågeformulering. Förenklat innebär systemet att professionens egna frågor kan fångas upp och bearbetas utifrån olika vetenskapliga perspektiv, varpå de - beroende på tillgången till befintlig forskning på det aktuella området - resulterar i antingen ett utvecklingsprojekt eller i ny forskning. 

– Hur kan vi stärka professionen och göra det roligare och mer utvecklande att jobba som lärare? Vilka är processerna om vi ska få se en mer relevant forskning och en högre forskningslitteracitet hos lärarna? Jag tror att det här är rätt väg att gå och en nyckel till kompetensförsörjning, sa Olle Bergh. 

På plats var även Helena Sagar från Kungsbacka kommun - ett levade exempel på hur skolans lektorer kan fungera som broar mellan praktik och forskning. I sin tjänst som lektor och vetenskaplig ledare har hon 35 procent forskning, 30 procent undervisning och 35 procent skolutveckling. 

Varför ska lärare ägna sig åt forskning?
Den avslutande diskussionen handlade just om hur professionen kan stärkas genom högre forskningslitteracitet, alltså förmågan att förstå, värdera och använda sig av forskning. 

- Forskning fyller en viktig funktion som the missing piece om vi ska tala om en professionsstyrd skola. En profession som inte äger sin egen kunskapsbildning får ju hela tiden gå som en semiprofession och rikta in sig i ett slags quick fix. Genom forskningen får vi dessutom lärare som är extremt närvarande i sin egen undervisning, sa Kristina Hansson. 

Olle Bergh avslutade:

- Vi har varit inne på hur politiska beslut sätter skolan i gungning – om professionen blir mer vetenskapligt förankrad kommer vi att kunna stå starka och möta politiken med mycket större trovärdighet. Det är ett sätt för oss att ta kommandot över ”hur-frågan”.