Givande kunskapsutbyte på ULF Bazar

2018-12-03

Vilka förutsättningar krävs för att utveckla forskningsmiljöer i praktiken? Hur engagerar vi kommuner som inte har egna resurser för att integrera forskningskompetens i skolans utvecklingsarbete? Regeringsuppdraget ULF öppnar för ett mästerskap i problemlösning. Vid premiären för ULF Bazar, Uppsala-nodens forum för erfarenhetsutbyte, genomlystes en försöksverksamhet som fortfarande är i sin linda.

Anna Backman Bister, lektor vid Kungliga Musikhögskolan och lärare i Sigtuna kommun, deltog vid ULF Bazar den 9 november 2018.

De flesta av Uppsala-nodens lärosäten och skolhuvudmän fanns representerade på ULF Bazar, som denna gång ägde rum på Blåsenhus, Uppsala universitet. Alla med vitt skilda förutsättningar att vara del av resan med ULF-avtal, men med samma motiv för ögonen.

- Jag upplever att alla, oavsett perspektiv, har ett genuint intresse både för varandra och för den där skärningspunkten där vetenskap möter praktik och beprövad erfarenhet. Det är med stor nyfikenhet vi tar oss an uppdraget, säger Anna Backman Bister, ansvarig för ULF-avtal på Kungliga Musikhögskolan.

KMH har tecknat ULF-avtal med Eskilstuna kommun. Tillsammans med kommunens lärare har man ringat in flera forskningsområden att samverka kring, däribland digitalisering av musikundervisningen och musikundervisning för elever med särskilda behov. Anna Backman Bister är med sina två anställningar - en som högskolelektor och en som musiklärare i särskolan - en perfekt spindel i nätet.

- Jag tycker att det är oslagbart. När jag befinner mig i praktiken har jag nära till forskningen, och när jag undervisar blivande lärare på högskolan har jag fördelen av att ha varit i en skola dagen innan. Under en period jobbade jag enbart på KMH, men då tappade jag lusten till att forska. Det är i praktiken som jag hittar motivation till min forskning.

Vilken var den viktigaste frågan för dig i de diskussioner som fördes på ULF Bazar?
- Frågan om hur man utformar forskningsmiljöer där pedagoger och forskare kan mötas. Hur skulle de kunna se ut, och vad är en forskningsmiljö? Om detta finns föreställningar som jag tror att vi kan utmana.

Anders Linde Laursen, MAU.

På plats var också Anders Linde Laursen, dekan vid Fakulteten för lärande och samhälle på Malmö universitet. Här har samverkan med skolhuvudmän i hela regionen ritat ut ramarna för en försöksverksamhet av stora proportioner. 2018 har upptagits av det myckna arbetet med att skapa strukturer – både inom fakulteten, mellan regionens huvudmän och lärosäten, och mellan forskare och skolor kring specifika forskningsbara frågor.

Vad har ni lärt er under ULF-året 2018?
- Att detta inte är lätt. Men att det kommer att vara mycket givande! Vi går framåt med små, men systematiska steg. Det kommer inte vara ”färdigt” på ett år men jag tror, om du frågar igen om ett år, att vi har skaffat oss nya och spännande erfarenheter. Jag ser fram emot flera och bredare förankrade aktiviteter 2019.

Anders Linde Laursen önskar sig en övergripande diskussion om ULF-avtal som del av en omfattande och systematisk rörelse för ”och-et” mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

- Vid sidan om ULF-avtal finns ju initiativ som Samverkan för bästa skola, VFU-verksamhet, arbetsintegrerad lärarutbildning och mycket mer. Från min horisont borde det som kallas det nationella professionsprogrammet knyta ihop allt detta. Efter att Björn Åstrands utredning kom ut har diskussionen vilat - jag tror att det är väldigt viktigt att återuppväcka den, och genom det ställa de andra initiativen i deras rätta ljus. 2019 blir ett spännande år!

NYHETER